Övertorneå kommun är projektägare och har ett samarbete med Kvensk institutt i Norge och Uleåborgs universitet i Finland. Basen för projektet i Övertorneå kommun är Nordkalottens kultur och forskningscentrum. Här finner du information om de olika aktörerna och deras roll i projektet.

Nordkalottens kultur och forskningscentrum

Nordkalottens kultur och forskningscentrum eller Nordkalottbiblioteket ligger i anslutning till Tornedalens folkhögskola i centrala Övertorneå. Här finns en unik samling av litteratur om Nordkalotten.

Det är ett forskningscentrum med målsättningen att kunna erbjuda svårtillgängligt arkivmaterial om Tornedalen i digitaliserad form. Forskningscentrumet har även som mål att Nordkalottbiblioteket ska bli en bas och grunden för ett arkiv med material från och om området. Idag innehåller arkivet litteratur, ljudfiler, bilder, dokument och släktforskningsmaterial. Det går även att hyra in sig på forskningsplatser vid forskningscentrumet.

Kvensk institutt

Kvensk institutt i Norge.

Kainun institutti – Kvensk institutt grundades 2005 av de norska kvänernas förbund, Porsanger kommun, norska kväner i Lakslev och norska kväner i Börselv. Representanter från dessa utgör rådet vid Kvensk institutt.  

Kvenst institutt stiftades 2005 och öppnades officiellt 2007. Institutet är ett nationellt centrum för kvänskt språk och kultur som finansieras av kulturdepartementet. Institutet har ansvar över två språkorgan, kvänskt språkråd och kvänskt språkting. Det kvänska språkrådet upprättades 2007 och har arbetat fram principer för utvecklingen av det kvänska skriftspråket. Kvänskt språkting upprättades 2008 och har arbetat med standardisering av ett skriftspråk tillsammans med kvänskt språkråd. Språkrådet arbetar just nu med ordförråd och språkregler. Under 2020 utvidgades språktinget från 5 till 7 medlemmar med 3 vicemedlemmar. Det kvänska språkrådets sammansättning ska vara spritt geografiskt med medlemmar från olika kvänska kärnområden med kvänsk modersmålsbakgrund. 

Kvenskt institutt arbetar utåtriktat och samarbetar med alla som arbetar med kvänsk kultur och kvänskt språk. Vårt mål är att kvänska ska få en mer synlig plats i samhället och att användningen av språket i det offentliga rummet ökar. Synlighet är viktigt för status och identifikation. Ökad status skapar intresse för att lära sig ett språk. Språk och kultur är resurser som växer genom användning och endast användning kan sprida kvänskan i samhället.  

Vi är den norska partnern i projektet och ska koordinera projektet i Norge samt bidra med den kvänska kompetensen.  

Uleåborgs universitet

Uleåborgs universitet i Finland.

Uleåborgs universitet är ett internationellt universitet med 13 000 studenter och 3 000 anställda. Det är ett av Finlands mest tvärvetenskapliga och största lärosäten och rankas högt även internationellt, topp 3%. 

Uleåborgs universitet har sedan 1990-talet aktivt stöttat och funnits med i språkrevitaliseringsprojekt inriktade på meänkieli och kvänska. Dessa samarbetsprojekt har finansierats av Nordiska rådet. Tanken har varit att främja minoritetsspråkens användning inom alla domäner, öka samverkan mellan universitet och civilsamhället samt att stödja regional utbildning. Som ett resultat av dessa projekt publicerades sju titlar, där man bland annat fokuserade på språkrevitaliserande insatser bland minoritetsspråk. Uleåborgs universitet har även varit med i ELDIA-projektet som finansierades med EU-medel, där man undersökte situationen för ett antal minoritetsspråk runt om i Europa. Uleåborgs universitet ansvarade för den delen i undersökningen som rörde meänkieli och kvänska. 

På universitetet finns med andra ord en lång och god tradition av samverkan med meänkielitalare och kvänskspråkiga. I Finland har ansvaret för all sakkunskap gällande meänkieli dessutom koncentrerats till Uleåborgs universitet och man har fått ta hand om ett gediget forskningsmaterial om meänkieli. 

Uleåborgs universitet är med i detta samverkansprojekt, för att bidra med kompetens i allmänhet kring översättningsteorier och ge perspektiv på de närinliggande språkens standardiseringsprocesser. Det kan till exempel handla om att ta hjälp av de samiska språkens eller det finska språkets standardiseringsprocesser, för att identifiera vilken fas standardiseringsprocesserna befinner sig gällande utvecklandet av skriftspråk för meänkieli och kvänska.